‍‍‍‍‍‍‍Titel ‍‍‍‍‍‍‍och Förväntningar

Boken jag läser heter Blodsbarn. Eftersom jag hann läsa på baksidan innan jag gjorde denna uppgiften så vet jag att den handlar om Will som är med om en bilolycka och tappar minnet. Nu försöker han få reda på vad som egentligen har hänt och upptäcker att det är något som inte är riktigt som det ska.
Framsidan avslöjar inte så mycket om boken, men den ser lite mörk ut och det är en kille som springer, det kanske är Will? Den passar bra till boken när man läst baksidan men man kan inte se vad boken handlar om bara genom att se på framsidan.
‍‍‍‍‍‍‍Jag tror‍‍‍‍‍‍‍ att han kommer få reda på vad som egentligen har hänt med honom och att det inte är vad man tror...

Författare

Författaren heter Tim Bowler och är född -53 i Essex, England. Han gick på Westhill Highscool för pojkar och senare på University of East Anglia, där studerade han svenska och skandinavistik.
Han har skrivit 20 böcker för ungdomar. T.ex serien Blade, en serie på åtta böcker och Flodpojken, som gav honom "the Carnegie Medal". Totalt har han fått 15 utmärkelser för sina böcker.
Han jobbar som författare och översättare sedan 1990 och han bor i en by i Devon och där skriver han alla sina böcker, i ett litet uthus av sten.

‍Personporträtt

Huvudpersonen i denna boken heter Will. Boken börjar med att han ligger på en väg och är svårt skadad. Senare får man reda på att han har tappat minnet helt och kommer inte ens ihåg vad han heter. Han följer med sina föräldrar hem efter att ha blivit utskriven från sjukhuset och ‍‍‍‍‍‍‍de berättar för honom hur han är.‍‍‍‍‍‍‍
Han är femton år gammal, enda barnet. Förlossningen när han föddes blev besvärlig och han höll på att dö. De första åren fick han problem, han blev ofta sjuk och betedde sig underligt.
Han inte gillar folksamlingar, folk som försöker få honom att tycka eller tro något mot hans vilja eller när folk gör sig illa. Han gillar inte heller tekniska prylar, höga ljud, aggressiv musik, bråkiga människor eller att slåss. Men han tycker om att rita, vara ensam och tänka.
Efter olyckan vet han inte vem han är, men när hans föräldrar har berättat för honom hur han var kan han känna igen sig i det. Han jämför sig hela tiden med det han vet om sitt "förra jag" och han är inte exakt samma person, men det mesta är som innan.
Will går inte i skolan, det kom klagomål vilken skola han än gick på, han gjorde folk nervösa. Han såg saker, ansikten, skuggor, som ingen annan såg. Han har en speciell syn som han ser hela tiden, en tjej med långt svart hår och blå ögon och han är som besatt av att hitta henne och få reda på vem hon är.

Will är en ganska ovanlig person, inte många är med om det som händer honom eller ser det han ser. Jag hade antagligen trott att jag var galen om jag hade haft sådana syner som honom. Men jag hade också försökt hjälpa tjejen och skuggansiktena och försöka ta reda på vad som hände vid olyckan precis som han gör. Men om jag hade hört om någon som honom innan jag läste denna boken så hade jag trott att den personen var galen, precis som alla andra hade trott. Han hade haft det likadant här som i boken. Ingen hade trott honom och ingen skulle vilja vara med honom. Jag tycker boken speglar dagens samhälle bra, jag skulle kunna tänka mig att om något sånt här hade hänt hade han behandlats precis så som han gör i boken- med fientlighet och motstånd och hot om att bli inspärrad på mentalsjukhus.

Han har nästan inga vänner, alla tror att han är galen. Men han har några få.
Beth, hans allra bästa vän är en tjej i hans ålder som tycker om honom och hjälper honom när han "hamnar i trans" och ser syner. Hon verkar vara en självsäker person och hon vet vad hon ska säga för att få Will att må bra. De är ganska olika men passar bra ändå, hon är mer framåt och självsäker medan Will är mer tillbakadragen och pratar inte så mycket.
Stadens präst, John Sheperd, är också Wills vän och han kan, precis som Will, känna att något inte står rätt till i Havensmouth, men han kan inte sätta fingret på exakt vad det är.
När Will börjar gräva i mysteriet om Havensmouths hemlighet börjar han också prata med Crow, en luffare som bor i ett tält på stranden tillsammans med en liten, tyst pojke som kallas Muck. Crow håller också med Will om att det är något fel i staden och Muck verkar ha något med det att göra. Fast han pratar inte med någon och den enda personen han litar på är Crow. Jag hade försökt ta reda på mer om Muck om jag var Will. Han verkar vara en viktig person i alltihop, eftersom han kom dit bara några veckor innan olyckan inträffade (har jag för mig).

‍‍‍‍‍

Miljö‍‍‍‍‍

"Nedanför honom bredde havet ut sig bort mot horisonten, och närmast havet såg han en sandstrand som sträckte sig nästan ett par kilometer bort till en klippudde med en annan strand på andra sidan. Båda stränderna gick över i höga sandklitter som bredde ut sig ända upp mot skogen de hade kört igenom.
Till vänster låg en liten hamn med fiskebåtar och fritidsbåtar, och innanför den trängdes en liten pub, en kyrka, affärer och andra byggnader i Havensmouths centrum. Längre åt vänster reste sig en hög kulle med villor och stugor här och där på sluttningarna och högst upp ett stort vitt hus med en sorts park omkring.
Vid den närmsta stranden låg en annan, mycket mindre kulle som nästan nådde upp i nivå med klitterna. Också på den låg det ett hus med en stor trädgård längst upp"
Boken utspelar sig i en liten by vid havet, där alla känner alla, och de flesta har något emot Will.
Will är mycket på stranden och på klitterna där han försöker ta reda på vad tjejen med det långa svarta håret vill säga honom. Han kommer närmare och närmare hela tiden och efter ett tag i boken börjar man också förstå att allt inte är som det ska i den lilla byn. Wills vän, den lokala prästen berättar för honom att innan olyckan sa Will hela tiden att "det var något sjukt i Havensmouth" och att han var precis på väg att hitta det sjuka när han råkade ut för olyckan. Will är helt säker på att det har något att göra med hans syner och han försöker komma på vad de betyder, varför han ser tjejen och skuggansiktena hela tiden och vad de har för koppling med det sjuka i Havensmouth.
Nere i byn finns en pub, The sea chest, som ägs av Sarah och Geoff Wetherby. De är snälla mot Will och är bra vän med hans föräldrar. Nära puben ligger också byns kyrka och prästen där heter John Sheperd. Han är väl omtyckt i hela byn och en ganska ovanlig präst. Han pratar mycket med Will om hans syner och håller med om att det finns något sjukt i Havensmouth.¨
Jag vet inte riktigt när den här boken utspelar sig men jag tror att det är i nutid, ‍‍‍‍‍eftersom de har mobiltelefoner och bilar och vad jag har förstått så har de rätt så "moderna" kläder.‍‍‍‍‍

Händelser


"Vem är du?" kände han att han sa.
Hon svarade inte, bara iakttog honom med ögon som blev större och större. Han hoppades att hon var vänligt inställd . Hon var vacker men skrämmande. Nu började hon försvinna. Han ansträngde sig för att hålla kvar bilden av henne, men det gick inte. Hon gled bort... eller också var det han som gjorde det.
Någonting snuddade vid honom - något fast, lätt, envetet.
Han anade att det kom från henne, men han fick inte tid att tänka. Nu var han snabbt på väg bort från henne, och havet slukade honom på nytt.
En ny beröring... en till... och plötsligt förstod han. Hon kämpade för honom, försökte dra honom tillbaka. Den här gången kämpade han själv också. Han visste var ‍‍‍‍‍havet ‍‍‍‍‍ledde och han ville inte dit igen
Men han hade inga krafter kvar. Mot sin vilja rusade han bort från henne, genom det blå, genom det svarta, in i det rödgrumliga. Det slöt sig om honom på nytt, kvävde ljuset. En tunnel öppnade sig framför honom. Skuggansiktena trängde sig på igen." (s. 15)

En viktig händelse är när Will ligger på vägen och håller på att dö, då han ser sin första syn i boken och kommer tillbaka till livet igen. Tjejen med de blå ögonen hjälper honom tillbaka och tvingar bort skuggansiktena och havet som försöker ta honom. Det är viktigt för att då förstår man att han håller på att dö (det är precis i början av boken) och att tjejen verkligen hjälper honom. Man förstår också att han kanske är lite galen, eftersom att han ser syner, men att de ändå är verkliga på något sätt.
Havet är viktigt i alla hans syner, ett rött djupt hav som nästan dränker honom.
Senare får man reda på att det är i havet som sjukdomen kommer från, det är där allting hände.

"Knytnäven pressade sig in under hakan på honom och tvingade honom bakåt tills han stod tryckt mot livbojen.
"Hördu knäppo", sa rösten, "känner du sjukdomen nu?"
"Sjukdomen", muttrade Will.
"Precis,. Den vet vi ju allt om, eller hur?" Knytnäven pressade hårdare. " För du har ju berättat om den för hela stan. Rena domedagsprofeten, va? Som ser syner."
Nu kippade han efter luft, längtade förtvivlat efter att få andas, komma undan, tänka. Knytnäven tryckte hårt mot luftstrupen.
"Men du förstår", sa rösten "här i stan gillar vi inte såna som dig. Knäppa typer, galningar som säger att vi är sjuka när det är de själva som är sjuka i huvudet. Det är de som för med sig alla dåliga vibbar. Såna gillar vi inte. Och inte pedofiler heller. Hur mycket tror du att vi bryr oss om det har hänt något med honom, va?"
(s. 162-163)

Will ser Crows - en luffare som anklagas av hela stan för att vara pedofil, men som är en vän till Will - kropp ligga och flyta i vattnet. Strax där efter blir han överfallen av fem personer i rånarluvor. Det visar ju verkligen att Will är illa omtyckt i byn, "här i stan gillar vi inte såna som dig" säger de ju till och med. Men det verkar också som om de inte vill att han ska prata om "‍‍‍‍‍sjukdomen‍‍‍‍‍", det verkar som om de har något med den att göra.

Jag tror att ‍sjukdomen ‍kan ha något med tjejen i Wills syner att göra, och med Muck. De kanske är släkt? De har samma hårfärg och samma blåa ögon. Det kanske kan vara så att tjejen drunknade i havet och att Muck överlevde och han är så rädd nu att han inte vågar prata med någon, han har samma syner som Will och Will har något med dem att göra på något sätt. Skuggansiktena kan vara andra barn som också drunknade samtidigt och rånarluvorna kanske är skyldiga alla barnens död?

‍‍‍‍‍

Tema‍‍‍‍‍

Budskapet och temat kan vara att man ska tro på sig själv och lita på sin magkänsla för att de leder oss oftast rätt, precis som den gör för Will. Även om alla andra tror att han har fel gör han det som hans magkänsla säger åt honom och det leder honom tillslut till svaret på gåtan. Det skulle också kunna vara att man måste acceptera alla som de är och ge dem en chans även om det verkar som om de har helt fel. Jag tycker att det är lite thriller-tema över den här boken också.

Boktips

Han kan inte längre skilja mardröm från verklighet, vänner från fiender. Men han vet att staden han bor i döljer en fruktansvärd hemlighet.
Boken heter Blodsbarnoch den handlar om Will som är med om en olycka, han blir påkörd av en bil, och efter det tappar han minnet. Han plågas av syner som bara han kan se och han är helt övertygad om att de är sanna och att det finns något sjukt i den lilla hamnstaden Havensmouth som han bor i. Efter olyckan vet inte Will vem han är eller hur han var, men när hans föräldrar har berättat för honom kan han känna igen sig i det. Han jämför sig hela tiden med det han vet om sitt "gamla jag" och han är inte exakt samma person. Will går inte i skolan eftersom det kom klagomål vilken skola han än gick på. Folk blev nervösa på grund av att han såg saker, ansikten, skuggor, som ingen kunde se.

Will är en ganska ovanlig person, inte många är med om det som händer honom eller ser det han ser. Jag hade antagligen trott att jag var galen om jag hade haft sådana syner som honom. Men jag hade också försökt hjälpa tjejen och skuggansiktena och försöka ta reda på vad som hände vid olyckan precis som han gör. Men om jag hade hört om någon som honom innan jag läste denna boken så hade jag trott att den personen var galen, precis som alla andra hade trott. Han hade haft det likadant här som i boken. Ingen hade trott honom och ingen skulle vilja vara med honom. Jag tycker boken speglar dagens samhälle bra, jag skulle kunna tänka mig att om något sånt här hade hänt hade han behandlats precis så som han gör i boken- med fientlighet och motstånd och hot om att bli inspärrad på mentalsjukhus.

Will har nästan inga vänner, alla tror att han är galen. Men han har några få. Beth, hans allra bästa vän är en tjej i hans ålder som tycker om honom - kanske lite mer än en vän...?- och hjälper honom när han "hamnar i trans" och ser syner. Hon verkar vara en självsäker person och hon vet vad hon ska säga för att få Will att må bra. Stadens präst, John Sheperd, är också Wills vän och han kan, precis som Will, känna att något inte står rätt till i Havensmouth. När Will börjar gräva i mysteriet om Havensmouths hemlighet börjar han också prata med Crow, en luffare som bor i ett tält på stranden tillsammans med en liten, tyst pojke som kallas Muck. Crow håller med Will om att det är något fel i staden och Muck verkar ha något med det att göra. Fast han pratar inte med någon och den enda personen han litar på är Crow.

Will har en syn som han ser gång på gång, en tjej med långt svart hår och blå ögon, omgiven av mörka skuggansikten. Hon hjälpte honom att komma tillbaka till livet efter olyckan och han är som besatt av att få reda på vem hon är och vad hon vill.
"Vem är du?" kände han att han sa.
Hon svarade inte, bara iakttog honom med ögon som blev större och större. Han hoppades att hon var vänligt inställd. Hon var vacker men skrämmande. Nu började hon försvinna.
Han ansträngde sig för att hålla kvar bilden av henne, men det gick inte. Hon gled bort... eller också var det han som gjorde det.
Någonting snuddade vid honom - något fast, lätt, envetet.
Han anade att det kom från henne men han fick inte tid att tänka. Nu var han snabbt på väg bort från henne, och havet slukade honom på nytt.
En ny beröring... en till... och plötsligt förstod han. Hon kämpade för honom, försökte dra honom tillbaka. Den här gången kämpade han själv också. Han visste var havet ledde och han ville inte dit igen.
Men han hade inga krafter kvar. Mot sin vilja rusade han bort från henne, genom det blå, genom det svarta, in i det rödgrumliga. Det slöt sig om honom på nytt, kvävde ljuset. En tunnel öppnade sig framför honom. Skuggansiktena trängde sig på igen." (s.15)
Detta är precis i början av boken, när Will svävar mellan liv och död på vägen. Då får han en syn med tjejen med det svarta håret och hon hjälper honom tillbaka till livet. Inte nog med att Will ser syner och har det jobbigt med att hitta tillbaka till sitt gamla jag så är han illa omtyckt i byn.
”Här i stan gillar vi inte såna som dig. Knäppa typer, galningar som säger att vi är sjuka när det är de själva som är sjuka i huvudet. Det är de som för med sig alla dåliga vibbar.”
När Will blir överfallen gång på gång av ett gäng i rånarluvor börjar han misstänka att olyckan inte var en olyckshändelse och att det finns fler än honom som vet om det sjuka i staden,”sjukdomen”. Han vet inte riktigt vad han ska tro… Vem är tjejen med det långa svarta håret? Vad vill männen i rånarluvorna? Och vad har Muck, den lilla pojken på stranden med det hela att göra?

Författaren heter Tim Bowler. Han är född 1953 i Leigh-on-Sea, en stad som ligger på Englands sydöstra kust. Jag tror att han kan ha tagit miljön i boken från där han är född. Leigh-on-Sea är precis som Havensmouth en stad vid kusten med mysiga hus och sandstränder. Det verkar som om historien utspelar sig i nutid ‍‍‍‍eftersom de har mobiltelefoner och bilar och vad jag har förstått så har de rätt så moderna kläder.‍‍ Tim Bowler har skrivit många böcker för ungdomar, t.ex. serien Blade och han har fått många priser för sina böcker. Han har skrivit sen han var liten och han skrev sin första riktiga bok när han var 25. Jag tror inte att han skrev denna boken av något speciellt skäl, han fick nog bara en idé och skrev ner den.

Boken handlar om att man ska tro på sig själv och lita på sin magkänsla för att de leder oss oftast rätt, precis som den gör för Will. Även om alla andra tror att han har fel gör han det som hans magkänsla säger åt honom och det leder honom tillslut till svaret på gåtan.

När jag började läsa den här boken tyckte jag att den var lite tråkig, det hände inte så mycket spännande. Men det var tur att jag fortsatte läsa för att efter några kapitel blev den riktigt, riktigt bra och jag kunde inte sluta läsa. Det blev lite thriller-känsla över det hela.
Den är inte som någon annan bok jag har läst. Man får läsa en berättelse från en något galen persons perspektiv, fast man vet inte riktigt vad man ska tro. Är han galen eller inte? Är hans syner verkliga eller är det bara som han är sjuk i huvudet?
Man kan nog bestämma lite själv vad man ska tro. Man kan nog aldrig få veta helt säkert, men det spelar ingen roll för att denna boken är så bra ändå!